Svenska Ostindiska Companiet grundades 1731 efter utländsk förebild och handlade med Ostasien och då främst med Kina. Till en början var det en extremt lönsam affär, vissa år var avkastningen nästan 400 procent, men i början av 1800-talet gick det sämre och Companiet lades ner. De båda grundarna Niclas Sahlgren och Colin Campbell blev mycket rika män och Göteborg som var hemmahamn blomstrade under andra halvan av 1700-talet. Företaget fick kungliga privilegier som tex ensamrätter och skattelättnader vilket ytterligare hjälpte Companiet att bli det mest vinstgivande affärsäventyret under denna tiden. Förutom import av te, siden, porslin och kryddor tog man emot specialbeställningar på vapenporslin med leverans ett år senare. Den hemtagna lasten gick på auktion i Göteborg och spreds över hela Europa. Totalt genomfördes 132 resor till Ostasien fram till Companiets nedläggning 1813.
Ett av våra populäraste mönster har vi döpt till ”Campell” efter en av Companiets grundare. Mönstret föreställer de ”hundra antikviteterna”, ett populärt och symbolladdat mönster i Kina under 1700-talet.
Ostindienfararen ”Götheborg” förliste den 12 september 1745 bara 900 meter från sin hemmahamn i Sverige. Skeppet hade varit borta 30 månader på sin tur till Kanton i Kina för att köpa te, siden, kryddor och porslin. Det mesta av lasten bärgades innan fartyget sjönk helt och såldes senare på auktion i Göteborg. Genom åren har man bärgat mer av den dyrbara lasten av porslin och Simply Scandinavia har inspirerats av flera mönster ur fartygets last av ostindisktporslin, förutom ”Götheborg” så kommer ”Tupp” och ”Campbell” från dessa vrakfynd.
1684 tillät den kinesiska kejsaren utlänningar att bedriva handel med Kina. Kanton var den enda ort där västerlänningar fick bo och verka. 13 så kallade faktorier etablerades snabbt av olika nationer och handelshusen låg vägg i vägg längs Pärlfloden. Det svenska faktoriet låg mellan det amerikanska och engelska. Bottenvåningen upptogs av lagerlokaler för siden, kryddor, te och porslin medan övervåningen upptogs av bostäder för utlänningarna. Inget av denna bebyggelse finns kvar men än i dag skeppas handelsvaror ut från denna hamn.
Exportporslin är europeiska former och mönster som de ostindiska kompanierna beställde i Kina efter västerländska förlagor, minutiöst kopierade av de kinesiska hantverkarna. Varje familj med möjligheter beställde sin egen servis, ja ibland till och med flera olika.
På 1750-talet beställde Fredrik Gyllenborg en vapenservis med sin vapensköld från Kina men akvarellen som skulle vara förlaga till dekoreringen av servisen blev vattenskadad under transporten och kineserna kopierade den minutiöst. Den utflutna tuschen runt vapnet ser nästan ut som ett moln. Idag betalas ett högt pris för delar ur denna servis på auktion.
Jean-Eric Rehn var det svenska 1700-talets mest lysande formgivare.
Textilier, silver, porslin, möbler, juveler och inredningar, inget var denne mångsysslare främmande. Han utbildade sig i Paris och Rom och försåg kungahuset och adeln med det senaste modeyttringarna i design från kontinenten.
Rehn var också teckningslärare åt Gustav III och hans bröder. Han dekorerade även svensktillverkat porslin, mest berömt är väl det ”Rehnska mönstret” som du hittar i vår kollektion av exportporslin.
Här har du några tips om du vill fördjupa dina kunskaper om porslin från Kina:
”Svenska Ostindiska Companierna 1731–1813”
Sven T. Kjellberg
"Ostindiefararen Götheborgs porslinslast"
Bertil Wästfelt
”Ostindiskt”
Lars Sjöberg